Firma Svenskt Tenn
–världens mest spännande inredningsbutik

Det var 1924 som Estrid Ericson startade Firma Svenskt Tenn. Sortimentet bestod till en början av tenn-föremål som tillverkades och såldes i i den egna lokalen på Smålandsgatan i Stockholm. 1927 flyttade företaget till Strandvägen och från början av 1930-talet kunde man även köpa textilier och möbler på Svenskt Tenn. När den österrikiske arkitekten Josef Frank knöts till företaget 1933/34 förändrades sortimentet drastiskt och nu var det hans eleganta möbler och färgstarka kretonger som gällde. Och dem njuter vi av än idag.

Signe Persson Melin
–en älskad formgivare på designhimmeln

Vem har inte ätit på den rustika servisen Boda Nova eller serverat jul-sillen ur Signes glasburkar Sill i kvadrat. Keramikern från Malmö som slog genom på utställningen H55 i Helsingborg med sina kryddburkar med korklock, kom att arbeta med flera olika material under sin långa karriär. Utöver keramik och glas formgav hon även föremål i tenn, betong och aluminium.

Svensk formgivning –åren 1914 till 1970

Det här föredraget är en bra introduktion för dem som vill veta mer om svenskt formgivning. Flera välkända formgivare och ikoniska föremål presenteras i ett fylligt bildmaterial. Bland annat Wilhelm Kåges Argenta-serie för Gustavsbergs porslinsfabrik och de textilier som presenterades av Astrid Sampe, legendarisk chef för NK:s Textilkammare.

Händelser i Sverige och utomlands har haft stor betydelse för den svenska formgivningens framgångar under åren. Begreppet vacker vardagsvara var tongivande från mitten av 1910-talet och framåt och spelade huvudrollen på Hemutställningen på Liljevalchs konsthall 1917. Och många viktiga utställningar skulle följa, inte minst Världsutställningen i Paris 1925 där de svenska deltagarna visade fantastiska föremål och fick flera fina utmärkelser.

Några år senare, 1930, drog Stockholmsutställningen som är känd för att ha introducerat funktionalismen i Sverige, en rekordstor publik. På världsutställningen i New York 1939 där Sverige visade en mjuk och hemtrevlig funktionalism myntades begreppet Swedish Modern. Nästa stora utställning i Sverige var H55 i Helsingborg (bilden). Många av de föremål som visades där är enormt populära än idag. In på 1960-talet influerades svensk formgivning av Pop art och andra spännande inriktningar. Formgivare och konstnärer som tidigare varit knutna till tillverkningsindustrin strävade nu efter att få arbeta mer fritt i egna ateljéer och verkstäder.

Viola Gråsten
–textilkonstnären som satte färg på Sverige

Under andra världskriget var det ont om ull i Finland och Viola Gråsten sökte sig till Sverige för att kunna fortsätta arbeta med mattor i ryateknik. Inom kort blev hon rekryterad av Astrid Sampe, chef för den idag legendariska NK:s Textilkammare. 1953 vallfärdade tonårstjejer till NK för att köpa en bit av Viola Gråstens tygmönster Oomph medan den äldre generationen förfasade sig över den förbjudna färgkombinationen blått, grönt, cerise och lila.

Magiska mönster
–Från Morris till Frank och vidare

Tänk att William Morris mönsterflora har varit aktuell under mer än 150 år. Även den österrikiske arkitekten Josef Frank beundrade Morris och inspirerades av honom i sitt eget mönsterritande, som under åren kom att mynna ut i drygt 160 textilmönster. Frank ritade sitt sista textilmönster 1945, vilket var Himalaya, men de efterföljande årtionden var en guldålder för svensk textilkonst och flera unga och nyskapande formgivare tog världen med storm.

Svenskt glas
–formgivning och hantverk när det är som bäst

Det går inte att prata om svensk formgivning utan att nämna det svenska glaset. Genombrottet internationellt kom på Världsutställningen i Paris 1925 där Orrefors visade fantastiskt graverat glas formgivet av konstnärerna Simon Gate och Edvard Hald. Men det fanns många intressanta glasbruk, till exempel Kosta som grundades redan 1742, Strömbergshyttan med makarna Strömberg i spetsen och Boda med modernt och tidstypiskt glas av Erik Höglund och Monica Backström.

Märta Måås-Fjetterström
–vävda textilier i världsklass

Vägen mot framgång var inte helt spikrak för den talangfulla prästdottern från Vadstena, men efter några års arbete på bland annat Kulturen i Lund och på Hemslöjden i Malmö startade hon 1919 sin egen vävateljé i Båstad. Märta Måås-Fjetterström är idag det mest kända namnet i Sverige när det gäller vävda textilier. Svenska och internationella köpare slås om mattor och draperier från hennes vävateljé från det att hon startade 1919 fram till idag för verksamheten är fortfarande i full gång.